Är du redo för krav på hållbarhetsrapportering?

Hösten 2014 kom ett EU-direktiv gällande obligatorisk rapportering av icke-finansiell information. Syftet är att öka transparensen och göra det möjligt att jämföra olika bolag ur ett hållbarhetsperspektiv. Ny svensk lagstiftning väntas komma till sommaren.

Nedan följer:
•    information om EU-direktivet och förslag på svensk lagstiftning
•    vad rapportering innebär
•    vilka som omfattas
•    hur rapporteringen ska ske
•    koppling till befintliga riktlinjer för hållbarhetsredovisning (GRI)
•    hur företag kan förbereda sig inför det nya lagkravet redan nu

Ny svensk lagstiftning
EU-direktivet innebär att alla EU:s medlemsländer ska stifta nationella lagkrav, där direktivet är en miniminivå. I januari 2015 kom ett svenskt lagförslag (DS 2014:45), som efter remissrunda nu bearbetas. Det svenska lagkravet förväntas att antas sommaren 2016 för att gälla för räkenskapsåret 2017.

Vad ska rapporteringen omfatta?
Rapporteringen ska omfatta följande områden:
•    Miljö
•    Sociala förhållanden
•    Personal
•    Respekt för mänskliga rättigheter
•    Motverkande av korruption.

Och ska ta upp:
•    Företagets affärsmodell
•    Policyer som hanterar ovanstående områden
•    Resultatet av policyer
•    Väsentliga risker kopplade till ovanstående områden
•    Hur företaget hanterar riskerna
•    Annan icke-finansiell information som är väsentlig för verksamheten

Vilka omfattas?
EU-direktivet säger att alla stora företag av allmänt intresse med mer än 500 anställda ska omfattas. Men då EU-direktivet är ett minimikrav så kan medlemsländerna gå längre i den nationella lagstiftningen.

Det svenska förslaget innebär att lagkravet troligtvis kommer att gälla stora företag och företag av allmänt intresse. Detta innebär att man ska vara antingen ett stort företag eller ett företag av allmänt intresse, inte både och som i EU-direktivet. Ett stort företag är ett företag som uppfyller minst ett av följande kriterier:
•    Medelantal anställda: 250
•    Balansomslutning: 175 milj kr (20 milj Euro)
•    Nettoomsättning: 350 milj kr (40 milj Euro)

Vilka som räknas som företag av allmänt intresse är fortfarande oklart, men företag som kan komma att beröras är:
•    Publika bolag
•    Kreditinstitut
•    Försäkringsbolag
•    Företag med samhällsbärande verksamhet, som t.ex. företag inom energibranschen, infrastruktur och vård

Hur ska rapporteringen ske?
Företaget kan antingen redovisa informationen i förvaltningsberättelsen eller upprätta en från årsredovisningen separat rapport. Styrelsen ansvarar för att rapporten upprättas och har det yttersta ansvaret för innehållet. En separat rapport behöver dock inte undertecknas av styrelsen. Revisorn ska kontrollera att en rapport har upprättats, men i det lagförslag som kom förra året fanns inget krav på att rapporten ska granskas av extern kvalitetsgranskare. För en koncern med dotterbolag behöver endast en rapport för hela koncernen lämnas.

Totalt räknar man med att ungefär 2 000 svenska företag kommer att omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering. 

Kan Global Reporting Initiatives (GRI:s) riktlinjer användas?
Alla statligt ägda bolag i Sverige måste hållbarhetsredovisa enligt GRI:s riktlinjer, som är världens mest använda ramverk för hållbarhetsredovisning, men varken direktivet eller det svenska lagförslaget ställer krav på att företag ska använda ett specifikt ramverk.

Troligtvis kommer många använda sig av GRI eftersom det är ett bra verktyg, inte bara för att redovisa, utan för att komma igång med eller för att utveckla sitt hållbarhetsarbete. Att GRI är internationellt erkänt och väl använt ger också legitimitet och ökar möjligheten till jämförbarhet mellan företag.

Fördelen med GRI är också fokus på det som är väsentligt för företagets verksamhet, vilket är samma princip som direktivet bygger på. GRI har också tagit fram handledning som visar vilka delar av GRI:s riktlinjer som man behöver redovisa för att leva upp till de krav som ställs i EU-direktivet. 

Konsekvenser för mindre bolag
Även om lagförslaget omfattar stora bolag och företag av allmänt intresse så kan implementeringen av direktivet på sikt också generera att fler bolag än berörda börjar hållbarhetsredovisa.

Redan idag vill många intressenter veta mer om företagen än endast finansiell information, vilket har lett till att fler och fler företag hållbarhetsredovisar. Troligtvis kommer också företag som omfattas av lagkravet i större omfattning ställa krav på sina leverantörer, vilket kan leda till att även dessa börjar redovisa hållbarhetsinformation.

Krav på mångfaldspolicy
I EU-direktivet finns också krav på att stora bolag som är noterade på en reglerad marknad också måste redovisa information om mångfaldspolicy. Detta är sk maxharmonisering, vilket gör att Sverige inte kan gå längre i det nationella lagförslaget. I Sverige kommer ett 100-tals bolag att omfattas.

Dessa bolag ska i bolagsstyrningsrapporten lämna upplysningar om den mångfaldspolicy som företaget tillämpar i fråga om styrelsen. Företaget ska också redogöra för målet med policyn, till exempel rörande ålder, kön och utbildningsbakgrund, samt om den har tillämpats under räkenskapsåret, vid introduktion av nya ledamöter, i valberedningsarbetet etctetera.

Hur kan företag förbereda sig inför lagkravet?
Många företag som kommer att omfattas av lagkravet har redan ett gott hållbarhetsarbete, andra kanske arbetar med vissa frågor men kommer behöva ta ett större helhetsgrepp och arbeta mer strategiskt med frågan.

För att förbereda sig så kan företag:
•    Se till att få tillräcklig kunskap om vilka hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga för företaget. Detta kan göras genom väsentlighetsanalys som bland annat omfattar att ta in synpunkter från företagets intressenter.
•    Se till att klargöra företagets ambitionsnivå och målsättning samt företagets styrning av hållbarhetsfrågor.
•    Besluta hur rapporteringen ska göras. Om företaget beslutar sig för att använda Global Reporting Initiatives (GRI:s) riktlinjer, så är det en god idé att några från företaget utbildas i riktlinjerna alternativt att företaget anordnar en intern företagsanpassad utbildning i hållbarhetsredovisning.

Utbildning i hållbarhetsredovisning
Anna Carendi, VD på DIYA Consulting, är certifierad utbildare i GRI:s riktlinjer och håller tillsammans med Enact Sustainable Strategies certifierade utbildningar i GRI, både öppna och för enskilda företag, organisationer och myndigheter. För att anmäla dig till en av de öppna utbildningarna, gå till Miljöaktuellt eller Miljörapportens hemsidor under utbildningar. För övriga frågor angående krav på hållbarhetsredovisning, förfrågan om föreläsningar, workshops och utbildningar för enskilda företag, eller för stöd vad gäller intressentdialoger och väsentlighetsanalyser, vänligen kontakta Anna Carendi, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller på telefon 0736-23 83 91.

Anna Carendi arbetar med en bok om hållbarhetsredovisning. Mer information kommer under senvåren.


Tags: hållbarhetsredovisning, GRI, Global Reporting Initiative, Anna Carendi, hållbarhetsrapportering, EU-direktiv, hållbarhet

Lägg till kommentar

Säkerhetskod
Uppdatera

Diya Consulting AB  •  Gjuterigatan 9  •  553 18 Jönköping  •   +46 736 238391